Filmstaden Luleå: Kolya
Regi: Jan Sverak
Manus: Zdenek Sverak, baserat på en berättelse av Pavel
Taussig
Tid: 1 tim 49 min
I rollerna: Zdenek Sverak, Andrej Chalimon (Kolya), Libuse Safrankova,
Ondrez Vetcy, m.fl
En fin film
En tjeckisk rulle har letat sig in i projektorn på
Filmstaden i Luleå, en oscarsvinnare för bästa utländska
film. Som vila från Hollywoods mallade episoder kan vi således
njuta av Kolya. Och om någon skulle fråga mig hur den var,
svarar jag:
- Det var
en fin film. Mycket fin. Och rolig.
Vi befinner
oss hos cellisten Louka i det forna Tjeckoslovakien under kommunismen.
Ryska stormaktens stålhandske vilar över livet. En slags komisk
och löjlig politiks tristess. Men eftersom Prag aldrig varit de grå
fasadernas stad, så hamnar gråheten som liksom i bröstet.
Cellisten Louka råkar dessutom säga för mycket till en
hyperbyråkrat. Kontrollsamhället besegrar individen och Louka
får sparken från sitt arbete som filharmoniker. Järnridån
slås igen.
Livet ska
ändå levas, trots krossade illusioner. Louka extraknäcker
som begravningsmusiker och har älskarinnor. Den inbitne ungkarlen
får inte ihop nog med pengar och ingår ett skenäktenskap
med en vacker ryska för några tusenlappar. Strax efter bröllopet
flyr hon till Tyskland, och lämnar sin son Kolya kvar.
Kolya. Barnet.
Mitt i vardagens meningslöshet. Kommunismens hyckleri. Och det värsta
av alla svek. Modern lämna sin son för ett par adidasdojor i
väst. Hos en ungkarl.
Barnet. Just
precis! Barnet, som får världen att lysa för ett par nya
tofflor utan reklammärke. Som håller Louka i handen vid övergångsstället.
Som vill höra en saga. Som gråter. Som dessutom är ryss.
Ockupationsmaktens
barn. En bastard.
Det är
förstås Kolya som har kraft att rädda världen och
skingra gråheten i denna vackra, sorgsna, komiska och kärleksfulla
berättelse. En film där musiken är ett konststycke för
sig, späckat med Dvorak och Smetana. Och där den lille ryske
Andrej Chalimon gör ett fantastiskt porträtt av pojken Kolya.
- Låter
som en skittrist rulle recenserad av en sån där kulturjeppe,
replikerar Svempa och Tony från Boden som ska låna pappas bil
i helgen, åka till Luleå och gå på bio.
Okej. Ni har
rätt. Se den inte! Det blir väl som att se Kurosava utan textremsa.
Och vem vill det? Jo, en japan!
Sayonara.
© PELLE LINDBLOM
Texten får inte återpubliceras utan upphovsmannens
tillstånd. Vid citering, ange källa.
Till Journalisten Pelle Lindblom