Under solen lyser Rolf Lassgård!
Redan på juldagen kan ni ta paus från rödbetssalladen
och sjunka ner i biomörkret
för att njuta en vacker och rörande film om oskuld
i mångskiftande betydelser.
Tidigare har jag haft lite svårt för Colin
Nutleys speciella
dansbandsrealism, men ändå varit småförtjust
i den vilsamma
änglagårdsmänniskan och den engelske regissörens
klarsynta skildringar av det
svenska.
Under solen har många likheter med hans tidigare
filmer. Den andas
samma temperament och ger sig i kast med ännu en bild av
Sverige, trots att
filmen baseras på den engelska novellen "The Little Farm"
av H E Bates. I en
rejäl omarbetning har novellen förvandlats till filmmanuskript
där handlagen har
förlagts till en svensk bondgård på 50-talet.
Men filmen skiljer sig från föregångarna
på några väsentliga punkter. Den
ena är Rolf Lassgård som med en överraskande,
fenomenal finkänslighet spelar
den 40-årige oskulden, analfabeten och bonden Olof.
Via en annons i tidningen söker han en hushållerska.
Egentligen söker han
en partner, vilket genomskådas och ifrågasätts
av den unge, kaxige och svekfulle
vännen Erik, spelad av Johan Widerberg.
Ellen heter kvinnan med dolt förflutet som nappar
på annonsen och tar
plats som hushållerska, spelad av Helena Bergström.
Olof blir genast blyg och
betagen, medan unge Erik klämmer sig mellan med kaxigt
skryt om erövringar.
Trots den svenska miljön finns någonting tilltalande
men odefinierbart
engelskt kvar i berättandet. Kanske det återhållsamma
och outtalade som präglar
rollfigurerna har stor betydelse. I vart fall verkar det som
att Colin Nutley låtit sig
inspireras av det engelska och lyckats med en enastående
kombination.
Visserligen har filmen samma tendens som tidigare epos
- nämligen en
drös av planterade konflikter som aldrig riktigt blommar
ut till en lösning. Det
riskerar att bli liksom ännu ett avsnitt av Dallas. Regissörens
fria arbetsmetod med
skådespelarna vinner i naturlighet och ett tillvaratagande
av det ögonblickliga,
men tappar i stringens och driv i berättandet. Därför
blir det tidvis lite utspädd
saft av det hela.
Men allt detta uppvägs av Rolf Lassgård som
vinner på knock out! Vilken
förbluffande fin, varm, ömsint och sympatisk tolkning
av lantbrukaren Olof!
Kokande av längtan. Så mycket kärlek som aldrig
vågat ut. Så mycket vacker
oskuld. Och vilken enastående varm men ändå
kraftfull manlighet han utstrålar.
Varken Helena Bergström och Johan Widerberg lyckas
förnya sig på
samma sätt. Ibland känns det som om de spelar samma
roller fast i olika filmer.
Men det fungerar mycket bra ändå. Jag lämnar
bion tagen av ett vackert
sommarporträtt av oskuld, kärlek och svek i 50-talets
Sverige. En film jag
rekommenderar varmt.
© PELLE LINDBLOM
Texten får inte återpubliceras utan upphovsmannens
tillstånd. Vid citering, ange källa.
Till Journalisten Pelle Lindblom